Över 5 500 personer skadades på jobbet i Västra Götaland i fjol. LO:s medlemmar drabbas hårdast.

En färsk LO-rapport visar att 5 504 personer var med om arbetsplatsolyckor i Västra Götaland i fjol, som krävde mer än en dags sjukskrivning. Det är en sjättedel av alla de 30 000 som varje år skadas så illa att de tvingas stanna hemma från jobbet.

Utöver de skadade visar Arbetsmiljöverkets statistik att nio personer dog på arbetsplatser. Sju omkom på sina arbeten, en utländsk arbetare och en klient på ett heltidsboende.

- LO:s medlemmar drabbas hårdast av en dålig arbetsmiljö. Det är oacceptabelt. De som arbetar ska kunna avsluta sina arbetsliv med den fysiska och psykiska hälsan i behåll, vilket inte är verklighet för alla i dag, säger Dan Gabrielsson, ordförande i LO-distriktet i Västsverige i ett pressuttalande.

Allra flest arbetsplatsolyckor i Västra Götaland är rapporterade från vården, omsorgen och socialtjänsten, tätt följda av tillverkningsindustrin och bygg.

LO kritiserar Alliansen för nedprioriteringen av arbetsmiljöfrågan, och att anslagen till Arbetsmiljöverket har skurits ner, och att regeringen beslutade att lägga ner Arbetslivsinstitutet 2007.

- Vi måste ha tillräckligt med arbetsmiljöinspektörer och pengar till forskning och utveckling. Utöver det behövs en stark lagstiftning och aktuell kunskap om arbetsmiljöproblem och utbildade och intresserade arbetsgivare, säger Dan Gabrielsson.

I slutet av mars i år beslutade riksdagen om en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet.

Heter du något så urbota tråkigt som Nilsson? Byt! Om du vill följa trenden.

Aldrig tidigare har svenskarna bytt namn så ofta som nu. Och snart blir det ännu enklare.

Trenden att byta namn håller i sig. Förra året fick Patent- och registreringsverket (PRV) in cirka 8 300 ansökningar om namnbyte, jämfört med 7 900 året dessförinnan.

-När jag började här -97 var antalet runt 4 000, så det är en markant ökning, säger Mattias Benke, handläggare på PRV.

Antingen, berättar han, väljer människor ett gammalt släktnamn eller så låter man fantasin flöda och hittar på ett helt nytt namn. Vernervinge, Blackkatt, Falkmark och Oxstark är alla exempel på efternamn som PRV godkänt i år.

-Jag ser på en gång att det här är påhittade namn. Oftast är det något med slutleden som jag reagerar på, som -vinge.

Fyra generationer

För dem som föredrar ett släktnamn har praxis ändrats så att betydligt fler namn är tillgängliga nu, jämfört med tidigare. Förut fick man ta ett namn förutsatt att det hade burits av en släkting i rakt “uppstigande” led högst 80 år tillbaka i tiden. Sedan ändrades det till 100 år, men nu är det upp till fyra generationer tillbaka i tiden som gäller.

-Då är vi nere på mormors mormor eller farmors farmor, det vill säga någonstans på 1860-talet, och då öppnar sig helt andra möjligheter att hitta ett namn. Det har gjort att vissa adelsnamn, som Natt och Dag, blivit vanligare på senare år.

Liberaliseringen av svensk namnpraxis följer en liknande trend i de andra nordiska länderna. Men i Sverige har det gått trögare än i exempelvis Danmark, där man får ta sin sambos namn. I Sverige måste man fortfarande vara gift.

-Våra efternamn betyder mycket för oss. Jag får samtal hela tiden från människor som är oroliga för att någon använt deras efternamn på nätet. ‘Får man göra det?’ Ja, det får man. Men för den skull heter man ju inte det. Sverige har ändå en liberal lagstiftning, jämfört med många andra länder. I Tyskland eller Holland är det helt kört om du vill byta efternamn.

Ännu lättare

Och snart blir det ännu enklare. Nästa år kommer den nya namnlagen som bland annat innebär att man får byta till ett annat efternamn om fler än 2 000 personer heter så. I dag är det inte tillåtet, om inte samtliga bärare ger sin tillåtelse.

-Då kommer ganska många namn att bli lediga, samtidigt som väldigt många namn fortfarande kommer att vara skyddade.

Västtrafik tagit fram ett förslag på gratis resor för skolelever i Göteborg, som skulle kunna gälla redan i sommar.

Skolelever i grundskolan och på gymnasiet kan komma att få åka buss och spårvagn gratis på sommarlovet.

I Göteborg har alla elever som går i grundskolan och på gymnasiet som är bokförda i kommunen rätt till skolkort oavsett avstånd till skolan. Även elever i friskolor omfattas.

Skolkorten har olika giltighetstid. För elever upp till årskurs sex gäller kortet 04-19. Årskurs 6-9 och gymnasieelever kan åka mellan 04-22 på vardagar. Den som vill kan köpa till utökad tid. För 395 kronor kan de då åka till 04.00 och på helger.

Skolkoret upphör att gälla vid terminslutet. De kan sedan även användas under några veckor in på höstterminen tills eleverna fått nya kort.

Men nu kan det bli ändring.

I juni i fjol beslöt kommunfullmäktige på initiativ av de rödgröna partierna att möjligheten till fria resor på sommarlovet för skolelever i årskurs 6-9 och gymnasiet med undantag för avgångsklasserna skulle utredas. Även elever med färdtjänstresor omfattas.

Trafiknämnden sade nyligen ja till ett förslag med den inriktningen. Även elever med färdtjänst omfattas.

– Det betyder att eleverna kan åka utan avbrott, säger Frida Karlge kollektivstrateg på kommunens trafikkontor.

Västtrafik har de senaste åren fått förfrågningar från flera olika kommunen om tillköp kopplade till skolkort, fritidskort, seniorkort och olika varianter av gratis trafik. 

En utredning har sett över förutsättningarna för tillköp. Utredningen skall vara klar i dagarna. Men i väntan på den har Västtrafik tagit fram ett förslag för skoleleverna i Göteborg som skulle kunna gälla redan i sommar.

– Det är tanken, säger Frida Karlge.

Mellan 16-18 miljoner beräknas sommarresorna kosta. Kostnaden för färdtjänstelever beräknas till 0,5-1 miljon kronor.

Om det blir en fortsättning nästa år inte bestämt.

– Det finns pengar avsatta för årets sommar. Hur det det blir sedan vet vi inte, förklarar Frida Karlge.

Finansieringen av tillköpet görs av kommunstyrelsen som väntas behandla ärendet under våren.

Det är totalstopp i tågtrafiken mellan Göteborg och Stockholm efter en olycka i Skövde.

Enligt ett pressutskick från Trafikverket drabbar stoppet alla tåg mellan Göteborg och Stockholm i båda riktningarna.

Trafikverket har för närvarande ingen exakt information om när trafiken kan komma igång igen. Men beräkningen är att det kan ta upp emot två timmar.

Olyckan inträffade vid stationen i Skövde.

Den 48-årige man som i fredags tvingade ner ett passagerarplan på Landvetter har begärts häktad misstänkt för luftfartssabotage.

Häktningsförhandlingen sker klockan 13.45 på tisdagen i Göteborgs tingsrätt.

Mannen är misstänkt på sannolika skäl för luftfartssabotage och åklagaren anser att det finns risk för att han avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff om han inte förblir frihetsberövad.

Det finns även, enligt åklagaren, risk för att han undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar utredningen.

Åklagaren vill ha tillstånd att kunna ålägga mannen restriktioner om han häktas.

- Motivet är fortfarande inte riktigt klart. Som jag uppfattar det har han inte velat prata ännu. Han verkar inte må helt bra. Men som jag förstår det har det med en tidigare händelse att göra, säger kammaråklagare Stina Lundqvist till GP.

Kapat plan tidigare

Det var 1993 som mannen kapade ett ryskt inrikesflygplan på väg till Sankt Petersburg och tvingade det till Arlanda.

Där överlämnade han sig till svenska myndigheter tillsammans med sin familj och sökte asyl. Mannen och familjen utlämnades dock till Ryssland där han dömdes till 12 års fängelse för kapningen. Hustrun fick sex år villkorligt.

I fredags hotade han med att en bomb fanns ombord på Norwegianplanet, som var på väg från Kastrup till Gardermoen med 94 passagerare och sex personer i besättningen. Det fick befälhavaren att av säkerhetsskäl ta ner planet på Landvetter, där en stor polis- och räddningsstyrka väntade.

- Som jag uppfattar det var han ensam på planet. Mannen är rysktalande och ursprungligen från Dagestan, men har bott i Azerbajdzjan, säger Stina Lundqvist.

Mannen är anhållen sedan i fredags kväll. Utredningen är hittills på omkring hundra sidor, till stor del innehållande vittnesmål från passagerare och personal.

Den tekniska undersökningen visade att det inte fanns någon bomb på planet.